Suzan Hourieh Lindberg gästade oss i förra veckan som den femte och avslutande föreläsaren i föreläsningsserien Tillväxt i det nya normala. Suzan är vd på The Social Few, en datadriven tillväxtbyrå med digitalspetskompetens som arbetar för ett mer inkluderande Sverige.
Mångfald spelar roll
Varför är det då så viktigt med mångfald och inkludering sett ur ett näringslivsperspektiv?
- Att ha kunskap, information, förståelse, insikt, data och perspektiv på hur vårt samhälle är uppbyggt och kring människor som bor i samhället, ger makt. Makt att utveckla produkter och tjänster för alla. Och det är de företag som har störst potential att växa och har högre innovationstakt än andra inom samma bransch, berättar Suzan.
Sverige har idag en befolkning där mer än var tredje person har minst en utrikes född förälder. 20% är själva utrikes födda. Målgruppen svenskar med utländsk bakgrund är alltså ganska stor. Viktigt att tänka på är att detta inte är en homogen grupp utan i högsta grad komplex och heterogen.
- När vi pratar om svenskar med utländsk bakgrund så pratar vi om en grupp som urskiljer sig väldigt mycket sinsemellan. Det är stor skillnad i hur man kommunicerar mot en viss målgrupp gentemot en annan. Desto mer kunskap du har desto mer makt och möjlighet att skapa något för en bredare massa.
Svenskar med utländskbakgrund stod 2019 för 80% av befolkningsökningen.
- Som företag innebär det att vi, om vi inte redan har börjat, måste tänka på hur vi framtidssäkrar oss genom att se till att vi får in de perspektiven i vårt samhälle som växer allra snabbast för att kunna vara relevanta inte bara idag utan även om tio år och framåt.
Köpstyrkan hos svenskar med utländsk bakgrund ligger på omkring 420 miljarder och motsvarar ungefär 20% av den totala köpstyrkan.
Tre stora utmaningar
Det finns tre utmaningar när det kommer till att få en djupare förståelse för hur saker och ting ligger till och varför vi bör fokusera även på dessa målgrupper i Sverige.
- Den första är att vi har väldigt liten dialog med minoritetsgrupper. Vi pratar ofta om istället för med, vilket skapar ett vi och dem. Den andra utmaningen är att vi inte når målgruppen på djupet. Här saknar vi kanske kunskap om hur och var vi når vissa målgrupper. Sist men inte minst ser vi att vi i Sverige generellt sett har ganska homogena och icke representativa organisationer. Detta ökar risken att satsa fel vid investeringar och satsningar.
Perspektivtäthet innebär att det finns flera olika perspektiv i samma kontext. Kontext i detta fall kan vara ett land, ett samhälle, en stad, en organisation eller ett team.
Tittar man på samhället i stort så ser vi högperspektivtäthet, det betyder att det finns väldigt många olika perspektiv representerade i vårt samhälle. Samma sak när det gäller marknaden. Alla kan mer eller mindre köpa varor och tjänster, det är inte specifikt inriktat på vart man kommer ifrån. Tittar man däremot på näringslivet så är perspektivtätheten ganska låg.
- Detta kan yttra sig på olika sätt, exempelvis att det bli tokig reklam som kan få anmälningar på sig. Det kan röra sig om att man utvecklar en produkt och tjänst ämnad till en målgrupp men som inte alls passar målgruppen.
Inkluderande ledarskap en viktig pusselbit
En undersökning genomförd av The Social Few med syfte att testa hur grupper med låg, mellan respektive hög perspektivtäthet resulterade i att ta fram lösningar på givna problem visade att kombinationen hög perspektivtäthet tillsammans med inkluderande ledarskap gav 10 x flersvar/lösningar än motsvarande grupper med låg perspektivtäthet.
- Undersökningen visade att bara för att man har mångfald i ett rum så uppstår inte innovation, avgörande är att det också finn sinkluderande ledarskap.
Idag ligger mångfald- och inkluderingsfrågor ofta på en HR avdelning eller person som får driva frågan framåt. Det Suzan och hennes teamsett är dock att det är mycket mer än en HR-fråga. I stället bör det ses som en tillväxtfråga.
- Som mindre bolag har man en enorm möjlighet att bygga sin organisation rätt från början i stället för att som stort bolag behöva gå in och rätta till i efterhand.
Sammanfattningsvis bjöd Suzan på fem förslag för hur man påbörjar sitt arbete mot högre perspektivtäthet:
- Säkra att inkluderingsfrågan ligger hosledningen och inte enbart HR
- Säkra att inkludering och mångfald är en del av affärsmålen och att direktiven kommer från styrelsen
- Mät först och sätt mål samt KPI:er sen
- Gör en extern analys som visar på vilka ni idag når, vilka ni inte når men vill nå. Det är då lättare att sätta korrekta KPI:er på rekrytering, kommunikation, sälj mm
- Inkluderande ledarskap skapar förutsättningarför lyckat ”mångfaldsarbete”. Utan inkludering finns inte mångfald.
Denna föreläsning med Suzan Hourieh Lindberg var del 5 i Tillväxt Malmös föreläsningsserie Tillväxt i det nya normala.
Nedan hittar du de övriga delarna i serien.
Del 1, Trendspaning - det nya normala med Jan Sturesson
Del 2,Värdeskapande digitalisering, med Mattias Berglund och Sara Zakariasson
