20 % av den arbetande befolkningen har problem med ångest, depressioner och sömnstörningar, 38 % av svenska arbetstagare upplever arbetsrelaterad stress och 40 % av nya sjukskrivningar är psykiska diagnoser. Stress i sig är inget nytt men sättet den nästlat sig in i vårt arbetsliv och vardag gör att vi utsätts för den på ett sätt som vårt urgamla överlevnadssystem inte är skapat för. Som arbetsgivare är det viktigt att du håller koll på dina medarbetares mående och hur du kan förhindra psykisk ohälsa och sjukskrivningar.
Emma Lundgren KBT-terapeut och leg. arbetsterapeut på Palmer Friskvård inledde föreläsningen med att tala om varför vi blir stressade och hur vi kan motverka dess skadliga effekter. Därefter tog Elin Tiensuu, ergonom, leg. sjukgymnast och arbetsmiljökonsult över för att gå in på arbetsgivarens ansvar och skyldigheter om en medarbetare mår dåligt.
Stress - en del av vårt överlevnadssystem
Sympatikussystemet är människans försvarssystem och har funnits med oss lika länge som vi har existerat. Det är skapat för att vi ska kunna bo i grottor, i vår naturliga miljö. Det är ett fantastiskt system som hjälper oss att överleva akuta situationer men är mindre bra på lång sikt om det får fortgå.
– Sympatikussystemet ska dra i gång när vi utsätts för faror och då ger det en rad fysiska symptom, berättar Emma. Vi blir torra i munnen, blodkärlen i huden drar ihop sig, vår andning flyttas upp högt i bröstkorgen, hjärtat slår snabbare och matsmältningen stänger ner. Man har även sett att blodgenomströmningen i frontalloben, den del som hjälper oss att ta logiska beslut, minskar och blodet leds i stället till vår urhjärna som bland annat styr aggressivitet.
Alla dessa saker är bra om vi blir attackerade av en björn, men det händer ju sällan i dagens moderna samhälle. För att hantera dessa situationer tar vi gärna till en rad olika nödutgångar.
– Några av dessa är exempelvis undvikande, mat, alkohol, nikotin och droger, säger Emma. En väldigt vanlig nödutgång, som jag möter mycket i mina sessioner med kunder, är distraktion och då framför allt Netflix, där man kan titta på en serie efter den andra för att slippa hantera sin ångest.
Låggradig och långvarig stress är skadligt
När en björn attackerar så sätter alla dessa processer i gång omedelbart, man har inte tid att vela eller fundera på om man ska fly eller slåss utan allt händer automatiskt och mycket snabbt.
– Dagens stress är oftast en mer låggradig aktivering av sympatikussystemet. Det skjuter inte i höjden men ger ett låggradigt konstant påslag, vilket gör att vi hela tiden ligger på förhöjda nivåer. Det gör att vi aldrig riktigt kommer ner helt och hållet, och det är detta som ger oss problem.
När vi utsätts för långvarig stress reagerar vi med en nedtonad version av det vid ett stort sympatikuspåslag.
– Det ger på sikt konsekvenser så som tillexempel huvudvärk, magproblem, sömnpåverkan, oro och obehag, koncentrationssvårigheter och ökad infektionsrisk.
Detta i sin tur kan leda till en rad olika besvär så som risk för utmattning, ökad risk för depression, ökad risk för missbruksproblematik, ökad risk för sänkt fysisk hälsa och risk för försämrade relationer.
– Problemet är att vår hjärna inte kan skilja på en tanke som känns hotfull och ett reellt hot. Vi är gjorda för att kunna hantera akut stress, men vi är inte gjorda för långvarig stress.
I sina möten med patienter får Emma ofta frågan om denne är på väg att bli utbränd.
– Symptom för utbrändhet är bland annat att man får minnesproblem, svårt att hänga med i möten, extrem trötthet som inte försvinner av sömn/vila, hör inte/förstår inte vad folk säger, sömnsvårigheter och hög kroppslig anspänning. När man hör någon säga ”om jag bara gick i väggen så fick jag vila” då ska man verkligen dra i handbromsen och söka hjälp.
Gör raka motsatsen för återhämtning
Stressreduktion kan vara effektivt men återhämtningen är en kritisk punkt. Vad är då återhämtande?
– Vår bild av återhämtning är oftast att det ska vara väldigt lugnt men det behöver det inte vara, säger Emma. För min del, som sitter i möten, lyssnar och pratar hela dagarna, betyder återhämtning att vara aktiv. Skulle jag lägga mig i en fåtölj och lyssna på sommarpratarna på semestern skulle jag få panik, jag vill upp och göra grejer. Förenklat kan man säga att återhämtning handlar om att göra motsatsen till det man gjort tidigare. Vårt system vill upprätthålla balans.
Emma föreslår att vi tänker på återhämtning som fysisk träning.
– Vi behöver göra det regelbundet för att det ska ge någon effekt. Det kan vara bra att faktiskt schemalägga sin återhämtning eftersom det annars är lätt hänt att det inte blir av mellan alla måsten och aktiviteter. På samma sätt som det inte går att träna tre veckor på sommaren och sedan vara vältränad hela året, går det inte att vila tre veckor och sedan ha motståndskraft mot stress fram till nästa semester. Återhämtning ska helst ske dagligen i korta stunder och sträva sedan efter att varje vecka få in längre stunder med återhämtning för att vårt system ska upprätthålla rätt balans.
Arbetsgivarperspektivet på stress och psykisk ohälsa
Det finns en stor mängd lagar att förhålla sig till som arbetsgivare.
– Som arbetsgivare måste man läsa in sig på vad som gäller för ens specifika bransch och storlek, berättar Elin. Det kan skilja sig mycket åt ifall man arbetar på ett kontor eller på en bullrig byggarbetsplats.
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö är en AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling, dagligt tal kallad afsar) som tillkom 2016.
Organisatorisk arbetsmiljö
Organisatorisk arbetsmiljö innebär de villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar arbetsmiljö, ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter och krav, resurser och ansvar.
– Det man såg när man tog fram denna var att vi i allmänhet är ganska duktiga på just dessa bitar. Vi vet hur man ska mäta luften, kolla av temperaturen och hur vi ska sitta korrekt. Bitarna som ligger under social arbetsmiljö är mycket svårare.
Social arbetsmiljö
Social arbetsmiljö beskriver hur vi påverkas av de personer som finns runt omkring oss, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.
– Den sociala arbetsmiljön innebär samspelet mellan individer, hur vi påverkas av de människor som finns runt omkring oss på vår arbetsplats.
Det som denna AFS tar upp handlar om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.
– Det beskriver hur kunskapsnivån ska se ut för arbetsgivare och medarbetare, hur man ska jobba med mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. De sista tre områdena är de man har kopplat till stora delar av vår stress och psykiska ohälsa.
Det finns krav om att alla arbetsplatser arbetar med dessa frågor, det gäller oavsett om ni har kollektivavtal eller inte.
– Man ska arbeta med dessa frågor regelbundet en gång om året med någon sorts systematik.
Den senaste tidens distansarbete innebär nya utmaningar för hur vi arbetar och ser varandra när vi inte möts.
– Vi behöver diskutera igenom hur vi ska arbeta med dessa frågor på vår arbetsplats, hur ska vi göra om en medarbetare inte mår bra? Det är en fråga jag tycker att ni alla ska ta med er härifrån idag, hur ni ska arbeta med dessa frågor.
Sätten för att upptäcka om en kollega inte mår bra kan variera.
– Man kan genomföra medarbetarundersökningar eller medarbetarsamtal. En sådan sak som att ha kameran på när man möts digitalt kan vara viktigt för att kunna snappa upp signaler man annars går miste om, säger Elin.
Som arbetsgivare ska man vara vaksam på om en medarbetare går ner i arbetsprestation, attityder på möten, har påverkat humör, koncentrationssvårigheter, trötthet och att de drar sig undan från sociala kontakter.
Arbetsbelastning
Som arbetsgivare har man följande att ta hänsyn till när det gäller arbetsbelastning
• Arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas ska inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning.
• Det ska vara känt för arbetstagarna vad de ska göra och vilket resultat de förväntas uppnå.
• Det ska vara känt hur de ska prioritera när tiden inte räcker till samt vilka befogenheter de har.
• Vid arbetsuppgifter och situationer som är starkt psykiskt påfrestande och kan leda till ohälsa, ska åtgärder vidtas som motverkar detta.
Kränkande särbehandling
Detta är ett känsligt område som ligger med i denna AFS på grund av att den kan skapa en mycket stor stress hon en medarbetare.
– I lagtexten formuleras beskrivningen: Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.
Det som gör det svårt är att det alltid är individens upplevelse.
– Upplever en individ detta så måste man som arbetsgivare agera. Du som arbetsgivare förväntas då klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och vidta åtgärder.
Vad gör man om en medarbetare mår dåligt?
Det är arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder om en medarbetare visar tecken på att inte må bra.
– Det behöver inte ens vara arbetsrelaterade orsaker till det dåliga måendet utan kan ha uppkommit i privatlivet, men som arbetsgivare är det ändå ditt ansvar att ta tag i frågan oavsett anledning.
I lagstiftningen står det att arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna.
– Det kan vara lätt om det är någon som brutit benet, då kan man erbjuda ett stöd för benet så att de kan fortsätta att sitta och jobba. Är det mer psykosociala frågor kan det bli betydligt mer komplext och svårare att utreda.
Arbetsgivaren ska också, efter samråd med den berörde medarbetaren, lämna upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att medarbetarens behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också se till att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.
Hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen
Vad ska vi sträva efter för arbetsplats för att minimera psykisk ohälsa och i stället trivas med varandra och vår arbetsplats. Forskningen belyser följande faktorer som viktiga för att skapa en sund arbetsplats.
• Rättvis och transparent organisation
• Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
• Delaktighet och inflytande
• Kommunikation och återkoppling
• Prioritering av arbetsuppgifter
• Kompetensutveckling hela arbetslivet
• Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen
• Tidiga insatser och arbetsanpassning
Det är både lättare och billigare att förebygga psykisk ohälsa än att utreda och hantera situationen när den väl uppstått. Se därför till att du som arbetsgivare är påläst med vad som gäller inom ditt område och hur du kan förebygga psykisk ohälsa bland dina medarbetare.
Detta var vårt sista seminarium innan sommaruppehållet. I augusti är vi tillbaka med ett nytt intressant kalendarium, håll utkik på vår hemsida. Vill du ta del av fler sammanfattningar från tidigare seminarium hittar du dem under Nyheter på vår hemsida, du kan enkelt filtrera på Seminarier.
Vi ses åter i augusti!
